För några år sedan…
Telefonen ringde -”Hej, det är är X från företaget X och vi vill presentera hur du kan jobba digitalt med dina tjänster, när kan vi ses?”
Lite tyst från min sida…
-”Alltså, jag tror inte det är något för mig, i alla fall inte just nu”.
…det var då det…men så hände det något för några veckor sedan…något jag inte kunde kontrollera eller styra över…
De senaste veckorna har jag utforskat och varit på många, väldigt många, webinarier, webmöten, lärt mig zoom och gjort massor online:
Fikat med kollegor i branschen, bytt ut vanliga samtal mot zoom eller skype, föreläst, coachat och till och med utbildat. Ritat på blädder, använt ”Share Screen” och haft ”break-out sessions” för att möjliggöra dialog mellan några få i ett större möte/utbildning. Jag har skapat utbildning i coachande ledarskap som ska köras online i realtid. (Här hittar du mer information om individuell coaching och utbildning >>>)
Dessutom har jag fått fantastisk support från mina 3 söner som varit online de senaste 15 åren.

För de har nämligen: samarbetat, skapat team, utkämpat fighter, lett team genom världsdelar, byggt byggnader, löst utmaningar, skapat massor av relationer och umgåtts med vänner på nätet, sått, skördat, handlat med grannbyar, löst gåtor, jagat monster, sprungit i labyrinter och massor av andra saker. Nu lägger en av sönerna och hans sambo till ytterligare till sin kompetens: De pluggar nu även online i realtid och med många grupparbeten.
Men jag har fortfarande mycket att lära. Ju mer jag lär mig, desto mer inser jag hur mycket mer jag kan lära. Jag tar det steg för steg (STORA steg) och tillåter mig själv att träna, förbättra och ”falla”. Alla ”fall” ger mig möjlighet att bli bättre.
Jag gillar möten. Jag gillar att se människor när jag arbetar. Därför väljer jag att arbeta i realtid även om jag skulle kunna filma i förväg, men möten med andra har om möjligt blivit ännu viktigare även om det är genom en bild på datorn. Min syn på vad ett ”möte” är har också förändrats och upplever otroligt många fördelar med att mötas online. Jag har valt att fokusera på alla fördelar (istället för att fastna i hur mycket bättre allt är när man kan träffas) och har också valt att vara mycket nyfiken på hur jag kan förbättra mötet så att upplevelsen blir så nära ett fysiskt möte skulle ha varit. För jag hade kunnat stanna upp och bara hoppas på att allt snart är över så att jag kan återgå till det vanliga. Istället har jag valt att acceptera och anpassa.
Verkligheten är för många väldigt annorlunda nu mot vad den var för några veckor sedan och så är den även för mig. Jag har en orubblig tro på att det kan födas mycket gott ur den här, i den här för många och även för mig, omvälvande tiden (på väldigt många sätt). I alla fall när det gäller hur vi ser på världen, våra vanor, vad som möjligt och vad som är omöjligt. Kanske kommer vi att uppskatta enkelheten på ett annat sätt i våra möten. Kanske blir det oftare att det blir en kopp kaffe istället för långa sittningar som ska planeras in veckor och månader i förväg. Det är inget vi vet.
Men det vi vet är att:
Det du och jag fokuserar på…det växer…i alla fall i vårt medvetande.
Det gäller att ha fokus på allt det som vi kan påverka och släppa det vi inte kan påverka. Glädjas åt det som är bra och känna tacksamhet för allt det goda.
…och kom ihåg…att andas och fokusera på det som är bra är viktigt, lika viktigt som att tvätta händerna – det är skillnaden som gör skillnad!
Lotta